Lucka 11: Sarah goes vantar

Jag har alltid varit grymt bortskämd när det gäller vantar. I hela mitt liv har min mormor försett mig med alla sorters vantar, tjocka och tunna, finger och tum, neutrala och färggranna. För några helger sedan hämtade jag hit henne och tillsammans la vi upp en Jämtlandsvante. Mönstret jag har är från en urgammal publikation från ICA Kuriren. Mormor har stickat ett antal Jämtlandsvantar genom åren och jag hängde inte riktigt med i svängarna, men hon har ju tålamod och repade upp åt mig när det hade gått snett. Första vanten fick jag färdig medan hon var här. Den andra har jag nu sakta men säkert knåpat ihop på egen hand (jodå, ryggen är lite bättre). Vanten stickas med två trådar så den blir nog nästintill lika tjock som en tvåändsstickad trots att den stickas med "vanlig"teknik. Det som saknas jämfört med den tekniken är väl vridmomentet. Det här med vantar var rätt kul. Visst, den ena är lite hårdare stickad än den andra och ena tumkilen är väl inte jättesnygg, men man måste ju börja någonstans. Jag funderar på att lägga upp en till.